U-lagspremiär... check
Änligen är den avklarad, och två poäng lyckades vi få med oss.
Lördag:
Det var ett nervöst lag som samlades för att ta sig an Nybro hemma.
Matchen går inte till historien som något skönlir direkt men två poäng är alltid två poäng. Dessutom gör både Amanda och Fransen (Lisa) bra ifrån sig i målet. VI har alldeles för många tekniska fel och på tok för dålig utdelning på våra skott. En match som vi borde kunnat göra betydligt mer av. Då vi kändes både snabbare och starkare. Men vi tar med oss den goda stämningen och det faktum att vi faktiskt kom till lägen.
Söndag.
Efetr en god natts sömn tog vi bussen till Jönköping på söndag eftermiddagen för att möta Hallby, det lag vi egentligen skulle avklarat premiären mot. Enligt källor var det inte deras U-lag vi mötte utan deras B-lag med några U-lagsspelare och någon allsvensk spelare.
Vi fattade direkt att här har vi inte en chans. Vi får vi se detta som en riktigt bra träning. Och även om matchen inte överhuvudtaget var jämn, spännande eller speciellt rolig... Jag, "lagmamma" som jag är, är stolt över alla mina tjejer som faktiskt biter ihop och spelar efter bästa förmåga i 60 minuter. Inte ett huvud hängde.
Jag passar också på att ge Tummen en tumme upp (förlåt dålig humor ligger i min gener tror jag). Denna härliga lilla tjej. Hon slinker mellan tjejer dubbelt så stora i anfallet och i försvaret tar hon emot samma giganter utan att blinka. Det kräver mod gott folk!
Vi tar med oss en riktigt tuff träning som stärkt vår sammanhållning.
(Jag avslutar som Modde gjorde i förra inlägget)
Men först väntas en veckas ny hård träning innan nästa helgs match, även den hemma, mot Vetlanda. Supersöndag hörde jag talas om. Vi syns då! :D
Lördag:
Det var ett nervöst lag som samlades för att ta sig an Nybro hemma.
Matchen går inte till historien som något skönlir direkt men två poäng är alltid två poäng. Dessutom gör både Amanda och Fransen (Lisa) bra ifrån sig i målet. VI har alldeles för många tekniska fel och på tok för dålig utdelning på våra skott. En match som vi borde kunnat göra betydligt mer av. Då vi kändes både snabbare och starkare. Men vi tar med oss den goda stämningen och det faktum att vi faktiskt kom till lägen.
Söndag.
Efetr en god natts sömn tog vi bussen till Jönköping på söndag eftermiddagen för att möta Hallby, det lag vi egentligen skulle avklarat premiären mot. Enligt källor var det inte deras U-lag vi mötte utan deras B-lag med några U-lagsspelare och någon allsvensk spelare.
Vi fattade direkt att här har vi inte en chans. Vi får vi se detta som en riktigt bra träning. Och även om matchen inte överhuvudtaget var jämn, spännande eller speciellt rolig... Jag, "lagmamma" som jag är, är stolt över alla mina tjejer som faktiskt biter ihop och spelar efter bästa förmåga i 60 minuter. Inte ett huvud hängde.
Jag passar också på att ge Tummen en tumme upp (förlåt dålig humor ligger i min gener tror jag). Denna härliga lilla tjej. Hon slinker mellan tjejer dubbelt så stora i anfallet och i försvaret tar hon emot samma giganter utan att blinka. Det kräver mod gott folk!
Vi tar med oss en riktigt tuff träning som stärkt vår sammanhållning.
(Jag avslutar som Modde gjorde i förra inlägget)
Men först väntas en veckas ny hård träning innan nästa helgs match, även den hemma, mot Vetlanda. Supersöndag hörde jag talas om. Vi syns då! :D
/Erik
